Herrejäklar vad fort tiden går när man har roligt!

Vi har tränat på i rasande fart, handboll, pilates, fys, gristräning i form av multibana and so on!

Tyvärr har vi hunnit få ett spelartapp under den här perioden också. Christina Rehnberg, en av våra finskor har lyckats få ett stipendium till ett universitet i London och självklart med vårt medhållande bestämde hon sig för att tacka ja och vi är jätteglada för hennes skull och hoppas hon hittar tillbaka till Idrottshusset någon annan gång.

Förra helgen hade vi träningsläger på hemmaplan med fokus teambuilding!

Vi började som alla lördagar med ett handbollspass 09.00 fram till 10.30 med fotboll som uppvärmning! Som alltid när vi spelar fotboll kan vad som helst hända, idag var inget undantag. Grej of the day stod fasen Sköld för, hon tar i för kung och fosterland med siktet inställt på mål men råkar träffa motståndaren framför henne så bollen studsar tillbaka stenhårt rakt upp i ansiktet på henne igen och det tog lång tid innan krampen i magen från allt skratt släppte bland alla spelare... Efter träningen fick vi käka lite smått och gott innan det var dags att åka iväg till Ragnhildborgsbacken i Södertälje. Tre av fyra bilar kommer först fram till backen, å vi står och väntar och väntar på att Enis bild ska dyka upp men efter ett tag blir vi fundersamma varför just den bilen aldrig dyker upp, det var ju ändå Eni som visste vart vi skulle. Mycket riktigt är vi alla andra fel ute men efter några om och men hittar vi in på en hemlig grusväg och där var det, multibanan!

Härliga solstrålar letar sig ner bland trädkronorna och ger ett perfekt träningsväder. Vi delas in i tre grupper med fem i varje och vår instruktör visar hur banan ska genomföras.

Först ska vi ta oss över/under massa häckar innan vi kommer fram till repstegar där vi ska jobba fotarbete både fram och baklänges. Efter det blev det en liten löpning bort till kettlebellsen som man skulle ”jucka” upp ett antal ggr. Efter det väntade monsterdäcket Arne som laget tillsammans skulle välta fram och tillbaka x antal gånger. Kettlebells och betongblock i olika vikter står näst på tur och laget ska få alla ett varv runt en liten dunge. Ingen rast ingen ro, ner på alla fyra och gå björngång upp till grusbacken där vi skulle springa upp! När vi kommit upp och ner var det bara att slänga upp en sandsäck på axlarna och ta sig upp för nästa backa som bestod av mjuk sand… å inte tar backarna slut där inte, den ena backen är brantare än den andre och nästa som vänta var inget undantag. Men hjälp av rep lyckades vi ta oss upp för backen utan att trilla baklänges och sedan var det en liten löpning till. Efter det kom vi fram till nästa uppgift där vi skulle hänga i armarna och sedan få upp benen ovanför huvudet. När alla var klara sprang vi fram till nästa och sista backen på varvet, blandad terräng och man kände sig som en riktig klättermus. Löpning igen och när vi kommer tillbaka till starten var det armhävningar som gällde. Efter en kort paus var det påt igen, tre gånger upprepade vi alla övningar, puh!

Innan vi ens börja tittade vi ängsligt på varandra och tänkte ”hallå vi är tjejer, hur i helvete ska vi lyckas med det här!?” men vad tror ni skedde? Alla i laget ägde och var skitduktiga, nog fasen klara vi av det! Ibland är man starkare än vad man tror!

Efter vi var klara med multibanan var det dags att använda huvudet istället. Samma lag igen fick olika uppgifter som genom mycket samarbete löstes galant, när alla förstått reglerna iaf!

Efter det avslutade vi dagen med hamburge- och korvgrillning vid en liten strandkant med vacker utsikt!

Ömma i kroppen åkte vi hem och vila upp oss inför morgondagens träning.

Söndag och dags för dubbelpass, trodde vi!

Men nej, eller jo, eller alltså det blev lite ändring på aktivitet. Först hade vi handboll som planerat, sen teori men sen ändra vi om lite i schemat. Omklädningsrummet behövde ett rejält ansiktslyft och tillsammans skrubbade vi var enda liten vrå och målade om lite och vips var det som nytt, skitfint!

Efter en grymt rolig helg var det många trötta ben och huvuden, men fasiken va kul vi hade!

/Linderoth

Dags för fjärde och sista dagen!

Spänningen var olidlig om samma rum skulle lyckas försova sig återigen, men icke! Denna gång hitta alla ner till frukosten i tid.

Tessan och Jossan hade dock smugit ner till frukosten vid öppningsdags för att hinna få i sig lite krubb innan det var dags att röra sig mot centralstationen/flygplatsen. Tessan skulle med tåget hem för att lira innebandy-match (ingen rast ingen ro) och Jossan behövde ta sig hem tidigare för att förbereda sig inför tenta.

Efter frukosten hade alla utom Johan hade förstått att vi hade inför match-samling kl nio… Johan seglade in lagom till slutet av genomgången skitglad pekandes på klockan att han minsann kom precis i tid, bara det att samlingen var för en kvart sen...

Tio noll noll checkade vi ut från hotellet och bussen körde oss en sista gång till Frederiks hallerne för att spela helgens sista kamp mot Lyngby.

I den här matchen var vi till skillnad från förra matchen med från början. Men alldeles för enkelt får Lyngby spela in bollen till linjen gång på gång vilket leder till mycket närskott och svårt för Nattis att få tag på bollarna i målet. I den här matchen funkar det bättre framåt men som alltid under försäsong så finns det såklart mycket att träna på inför seriepremiären. Matchen slutar tillslut 21-27 i Lyngbys favör.

Efter matchen blev det lunch på mig & Chaplin igen aka pannkakskrig! Hemliga tecken skapades för att tala om för sitt bord att det hade blivit påfyllning av pannkakor på buffebordet å folk armbåga sig fram för att få tag på godbitarna. Tillslut fick ägarna gå ut till övriga lunchgäster och dela ut pannkakor personligen så inte Botkyrkas biffiga brudar skulle roffa åt sig allt, bråka inte med oss med andra ord!

När vi länsat bordet och alla förhoppningsvis var mätta och belåtna fick vi släpa all packning tillbaka till det stället där bussen skulle hämta oss å köra oss till centralstationen.

Där på centralstationen fick vi äntligen vårt efterlängtade kaffe, i alla fall vissa av oss som gick på cafet. De som skulle köpa kaffe på Seven eleven hade mindre tur, som vanligt när vi vill ha kaffe så tar bönorna slut och ingen kan fylla på!

Tåget rullade in på spår 2 16.29 och därmed lämnade vi Danmark för den här gången och åkte under Öresundsbron tillbaka till Sverige.

Tågresan kändes lång, vi försökte korta ner den med ett antal lekar, finskorna försökte införa lite finlandssvensk musik (say no more) och folk var överlyckliga att kunna surfa på mobilen igen!

Ju närmare vi kom Stockholm, ju mer sjönk temperaturen. I Norrköping öppnade sig himlen och det fortsatte regna fram tills att vi steg av. Något försenade pga ett långsamt tåg framför oss landade vi i Södertälje Syd (några åkte vidare till centralen) vid kvart i tio på söndagskvällen och det kändes skönt att vara hemma igen!

/Linderoth

Dags att stiga upp för att göra sig redo för dag tre!

Men någonstans blev det lite galet för ett rum, alla kom ner till frukosten utom just det här rummet… minuterna gick och ingen från det rummet dyker upp. Äh bäst att ta saken i egna händer och kolla vad som försiggår. När vi knackar på dörren är det en alldeles nyvaken Ronja som öppnar dörren och ser smått förvånad ut, men när nyheten kommer att de har försovit sig blir det eld i baken! Martina, Johanna och Ronja yrkar på att det var någon annan som skulle ställt klockan men det visar sig att alla trodde att någon annan hade gjort det vilket resulterade i att ingen gjort det istället!

När alla äntligen fått i sig frukost och bytt om rullade bussen iväg mot Roskilde, en bussresa som tog ca 30 min, där skulle vi spendera hela förmiddagen. Började med träning där vi värmde upp med frisbee, skitkul men jag tror de flesta får öva lite mer…

Sen tog det inte lång tid av träningen innan vi hade två bortfall. Emma sköt ett skott över Sandra där Sandra får Emmas arm över näsan som spricker och blodet sprutar. Men Mange aka. läkaren tejpar ihop det lite snitsigt och nu var det bara att vänta på ett par snygga blåklockar runt ögonen. Samtidigt på andra sidan lyckas Christina dra på sig en skada i låret, men som inte ska vara något allvarligt.

Efter träningen är det gemensam lunch tillsammans med eftermiddagens motståndarlag Roskilde. Roskilde kommer till matsalen innan oss och sitter snällt och väntar på ett ”varsågod” vid sitt bord, men Fille har inte koll på läget utan hugger in på maten direkt innan hon inser att maten inte var klar än. Några arga blickar från Roskilde men va fasen…

Till lunchen anslöt sig också Emelie, direkt transporterad från Spanien.

Tillbaka till hallen för att spela träningsmatch. Spännande att se vad det här nykomponerade laget kan göra, i årets trupp är det hela nio nya spelare.

Roskilde startar i ett rasande tempo där de gång på gång kontrar vilket leder till en 10-målsledning efter 15 min spel, i halvlek står det 20-10 på resultattavlan. Men när vi kommer in i matchen igen blir det desto jämnare och andra halvlek förlorar vi bara med ett mål (14-13), slutresultat 34-23.

Vi glömmer första halvlek och tar med oss det som var bra, kul att se de nya spelarna i matchsituation!

Efter matchen var det raka vägen tillbaka till hotellet, äntligen dags för lite egen tid!

Jag, Linda och Nattis tog tuben in till Ströget och genomförde ett nytt träningspass, springa in i så många butiker som möjligt, pröva plagg och sedan springa till tuben igen för att hinna till middagssamlingen! Å minsann hann vi få med oss ett antal plagg tillbaka, bra shopping!

Middag käka vi på Akropolis igen, å jag måste säga att jag tycker lite synd om de övriga middagsgästerna som fick stå ut med vår synnerligt höga ljudnivå...

På väg tillbaka var vi några som tog oss en avstickare till Statoil för att få lite kaffe, men en inkompetent Statoil-arbetare fatta inte att det krävs kaffebönor i en kaffemaskin så det blev inge jäkla kaffe, många bittra miner!

Kort där efter var det dags för att slutföra helgens teori. Efter ett antal intressanta diskussioner så tror jag tillslut att vi kom fram till något.

Många trötta ögon under teoripasset efter denna lång dag och många somna sött tidigt!

/Linderoth

Frukost 08.00 innan avgång mot hallen.

Vi började med intervaller utomhus och det var inte med lätta ben då träningsvärken från ett tidigare pass i veckan gjorde sig påmint hos i princip alla!

Möra klev vi på handbollsplanen och körde mycket skott, försvar och avslutande spel.

Strax efter elva hoppade vi in i duschen innan vi gick och käkade på Mig och chaplin, ett mysigt ställe som bjöd på vad vi kom fram till typ brunch med bl.a. en luftig fast en fast äggröra, brieost, frukt, fisk, pannkakor och diverse. Solen värmde oss innan det var dags att återvända till hotellet för ett lite kortare teoripass.

Ingen rast, ingen ro innan det var dags för dagens andra träningspass, denna gången tillsammans med Kobenhavn Håndbold igen. Martins (Kobenhavns tränare) upprepade konstant tempo, tempo, tempo och helvete va alla sprang tills dom stupade.

Efter avslutat pass togs såklart det obligatoriska lagfotot med båda lagen tillsammans.

Efter duschen var det bara att återvända till hotellet och piffa upp sig. Dags att besöka Nyhavn. Felippa ledde oss till tunnelbanan som hon så säkert visste precis vart den låg, bara att det blev världens omväg innan vi tillslut kom ner i underjorden. Omöjligt att trilla ner på spåren då det är glasväggar framför. Det glömde Fille bort när hon skulle kliva av tåget och gick rakt in i glasdörren…

Efter att återigen någon sett till att vi alla gått ytterligare en omväg för att hitta till Nyhavn kom vi fram till den mysiga lilla hamnen. Där hittade vi resturangen Cap Horn som vi åt middag på, där ”alla barnen fick mat förutom Emma, för henne glömde vi hemma”. Nä inte riktigt, men köket glömde att laga hennes mat så hon fick sin mat när alla andra redan var klara. 

Det vi lärt oss om vad man gör som heltidsproffs när man inte tränar är tydligen att fika så vi ville inte vara sämre. Efter maten gick vi och köpte glass/milkshake och det var verkligen sjukt gott efter allt tränande.

Men dagens aktiviteter var inte slut där. Väl tillbaka på hotellet blev vi ombedda att ta på oss oömma kläder och komma ut på baksidan. Dags för lite tävling mellan lagen. Ena tävlingen var att käka upp två svintorra kex så snabbt som möjligt. Ronja, Sköldis och Martina var sjukt snabba! Ronja tuggade i sig fyra kex utan problem, hon är allt bra på att svälja hon...

Den andra tävlingen gick ut på att kasta ägg till varandra utan att de skulle gå sönder. Oturligt nog lyckades Filippa få ett ägg splashat över hela sin tröja så den hade vi kunnat ta med oss till frukosten och gjort äggröra av. Bäst var Eriksson och Tessan som lyckades hålla alla sina ägg hela!

Sent blev det och efter lite skitsnack på rummen somnade alla gott

ZzZzzZzZz….

/Linderoth

Dags att damma av den gamla bloggen och få lite liv i den igen nu när en ny säsong har börjat!

Säsongen 2013/14 började redan i våras då vi samlades till det första mötet där Eni Rizaldy och Johan Håkansson presenterades som nya tränare för årets damtrupp. En spännande duo där Eni som ung, positiv och väldigt engagerad kombineras med Johans lugn och Tumbahjärta.

Sedan dess har vi hunnit med mycket. Vi har genomlidit fystester på Bosön, tränat ett antal träningar och rest iväg på ett uppstartsläger i Köpenhamn där blod, svett och tårar sprutat. Men inte att förglömma våra nya spelare som tillkommit, som alla bjudit skratt och sjuka kommentarer!

I bloggen kommer du få veta vad som försiggår bakom stängda dörrar och vem som sa vad…

Häng med!

/Linderoth

Nu är det inte många dagar kvar på det här året.

Om man ser 2012 i helhet kan man sammanfatta det som att första delen av året bestod av väldigt mycket framgång i och med ett SM-guld för damjuniorerna och kvalificeringen för både u-laget som gick upp i ettan och för a-laget som gick upp i elitserien!

Efter en regnig sommar var det dags att börja ladda inför elitpremiären. Men det kunde börjat bättre, Sandra Eriksson, en av lagets största profiler drog på sig en korsbandsskada nere i Åhus beachhandboll turnering i slutet av juli och den redan tunna trupp blev en man kort.

Men alla träna på ordentligt och onsdagen den 12 september åkte laget ner till Göteborg för att spela den historiska första elitmatchen någonsin för ett damlag från Tumba. Resultatet blev en förlust med 28-19.

Men med den matchen gjord var det bara att se framåt. Laget har generellt vart med bra i första halvlek i stort sett i alla matcher, men sen i andra så räcker inte laget till. Men jag väljer att inte lägga någon större energi på resultat, utan se på lagets utveckling. Alla spelare har fått mycket speltid och verkligen gått framåt individuellt. Andrea Johansson är precis så bra som hon förväntas vara, för att vara i hennes ålder är hon mycket mogen i sitt spel. Men en annan som jag vill nämna är Jozefine ”Zäta” Granström, som inte fick spela så mycket förra året men som i år har fått ett större förtroende och verkligen tagit chansen!

I och med den tunna trupp som vi har så har det öppnat dörrar för yngre kommande a-lagsspelare som fått chansen att känna på Sveriges bästa liga. Hanna Tolstrup och Moa Marklund har varit uppe och känt på det och de växer för varje match!

Vi får konstatera att det än så länge inte har blivit en enda poäng för elitlaget och ligger allt jämnt på sista plats i serien. Men nu vänder serien och med det kanske det även vänder för oss också?

Nu välkomnar vi 2013 och hoppas på ett bra år!

God fortsättning och Gott nytt år på er!

/Linderoth

Söndag och helgens bravader har bestått av lussebullebak, pepparkaksgräddning (även fast det mesta av degen slank ner i magen redan innan den blivit formad och bränd i ugnen), glöggkokning, hemmagjord senap och den första julskinkan griljerades. Även julpynt har plockats upp ur källarförrådet och blandats med nyinhandlade ljusstakar och värmeljus.

Så himla mysigt att den första snön har fallit till marken också, det lyser verkligen upp och det känns välbehövligt efter denna gråa november-månad.  

Det enda som saknas nu är handboll, men det kommer damlandslaget råda bot på när EM börjar på tisdag. Äntligen lite handboll nu när det inte spelas några elitmatcher under uppehållet.

Detta uppehåll har lett till en veckas semester från Idro (för att vila från träning finns inte) och vissa har valt att fly landet och jobba på brännan medan andra har fått köra sina intervaller i strålande sol och snö.

Men så drar de gemensamma träningarna igång igen. Så fort EM-finalen har avgjorts är det dags för elitserien att spela de sista matcherna innan serien vänder.  För CaperioTumbas del väntar en mycket viktig match då vi möter Kärra som vi fajtades mot redan förra säsongen i Allsvenskan, ska vi lyckas ta de efterlängtade poängen i 2012s sista match?

Det kommer bli tufft och hårt, bortaplan och säkerligen inte många i publiken där hjärtat klappar för den blåa-skölden, men laget ska ge allt och aldrig ge upp!

Nä nu drar Solsidan igång, höres!

/Linderoth

Matchen i måndags blev inte riktigt vad vi hoppats på.

Tabellens andra nollade lag stod på andra sidan planen och det kändes hoppfullt inför matchen, skulle vi få ta de historiska första elitpoängen?

Men Spårvägen ville annat. CTDs annars stabila försvar hamnade fel och det utnyttjade Spårvägen, framförallt Johanna Jansson som fick bomba in hela åtta mål (noterbart att alla mål kom efter halvtidsvilan).

En annan som gjorde åtta mål var Viktoria Högström-Unell, varav sex stycken på straff och blev utsedd till matchens lirare.  Slutresultatet blev tillslut 29-22 (15-9).

Efter matchen var det idel besvikna miner från CTD, men det är bara att ta nya tag för nästa match är redan på söndag.

Från Lund kommer H43/Lundagård, ett lag vi faktiskt har mött tidigare, senast i elitkvalet säsongen 2010/2011 då det blev två förluster.

I nuläget ligger H43/Lundagård snäppet ovanför oss med 3 inspelade poäng, får de ytterligare två eller är det nu som efterlängtade poängen kommer för CTD?

Kom ner till Idrottshuset imorgon 16.00 och heja fram tjejerna till seger!

Vi ses i Idro!

/Linderoth

Denna spökvecka har två matcher spelats. Först i måndags när laget drog till Skövde och sedan i onsdags när de svenska mästarinnorna kom på besök.

Efter att ha läst vad Magnus Frisk (Skövdes tränare) tyckte om matchen i måndags så konstaterade han att även om Skövde vann med klara 31-20 så var han ändå inte nöjd med sina spelare.  Eftersom jag själv inte såg matchen kan jag inte kommentera, men jag kan lyfta fram att Magnus gav ett extra plus till Emelie Andersson-Hildeby, Sofia Wiberg och Andrea Johansson efter matchen.

Matchens lirare blev den här gången Sofia Wiberg. Någon som börjar bli van att se två fingrar upp i luften riktade mot sig är Ronja Gustafsson, även denna match råkade hon ut för det och leder lagets ”fulaste” lista med sin två röda kort.

Det fortsatte spöka för laget i veckan lagom till matchen mot Sävehof IF på onsdagen. Förutom att Ronja Gustafsson var avstängd hade Jozefine Granström dragit på sig sjukdom. Lyckligtvis hade i alla fall Josefin Holst piggat på sig och kunde vara med den här matchen efter att ha fått stannat hemma i måndags.

För att täcka upp fick Hanna Tolstrup och Moa Marklund från juniorerna vara med. För Hanna blev det en väldigt lyckosam kväll då hon förutom att få göra sina två första mål någonsin i elitserien även bli utsedd till matchens lirare. Moa fick komma in och stångas lite på linjen med biffarna i Sävehof men hann inte noteras i målprotokollet.

Sävehof rivstartade och ledde med 0-3 innan Sofia Wiberg gjorde CTDs första mål. Men när CTD lyckades få bättre stopp på motståndet kom man så nära som 6-7 innan Sävehof tränare tog time-out i den femtonde minuten.  Sävehof som inte ställde upp med sitt bästa lag visade klasskillnad matchen igenom. Det syntes att man inte krigade för kung och fosterland men när passarna sitter, en spelskicklighet som gör att de ofta har ”tur” och som straffar motståndets minsta lilla misstag gör att man inte behöver vara på topp i en sån här match.

Tumba krigar på och med sitt utgrupperade försvar ger man motståndet lite stryk men det räcker inte matchen igenom.  I halvtid står det 13-17 men Sävehof vinner tillslut med 18 bollar, 18-36.

Matchens lirare i Sävehof blev landslagsspelaren Hanna Fågelström som man sällan ser missa från högerkanten.

 Hanna Tolstrup matchens lirare mot Sävehof IF.

Nästa match är en otroligt viktig match då laget möter Spårvägen HF som tillsammans med oss fortfarande inte tagit några poäng. Matchen spelas på bortaplan den 12 november i Brännkyrkahallen.

Nu har vi en hel vecka på oss att ladda till den matchen!

/Linderoth

Imorgon tar laget tre-tåget till Skövde för en ny batalj.

Hemmalaget ligger för tillfället på en femteplats i tabellen med fyra vinster och två förluster.

När CTD mötte Skövde senast i försäsongsturneringen Scandic Cup blev det en jämn kamp där Skövde drog det längsta strået och vann med 25-22 då CTD knaprade in på slutet.

Efter att Skövde rasat ihop likt ett korthus nere i Björkvikshallen mot H65 Höör då det blev förlust med 36-21 så tog man revansch senast mot Lugi HF där hemmalaget var starkast och vann med 20-17 i Skövde Arena.

 Är det i Skövde Arena första elitseriepoängen kommer?

Imorgon får vi hoppas att det är just två poäng tjejerna har med sig i bagaget när de återvänder till hemmaplan strax efter midnatt!

Heja TUMBA!

/Linderoth

Det blev som många förutspådde Skuru som vann onsdagens Stockholmsderby.

CTD hängde med bra i första halvlek och halvvägs in i halvleken ledde hemmalaget med 7-6, men när drar vi på oss en utvisning och Erik Larholm coachar smart gör Skuru 2-0 och får ett litet ryck, och även fast vi kommer till bra lägen så sitter inte bollarna och Skuru får chansen att visa upp sitt fina  kontringsspel, halvtidsresultat 8-15.

Andra halvlek startar precis som i senaste matchen mot VästeråsIrsta, gästerna rivstartar halvleken och CTD står på hälarna och hänger inte med.  Sofia Wiberg gör halvlekens första mål men sen får Skuru göra 5-0 och på resultattavlan lyser ställningen 9-20 och matchen är avgjord.

Men eloge till tjejerna som i den här matchen visar hjärta och kämpar på hela tiden. Andrea och Ronja kommer in i ett stim och gör två mål vardera och kryper något närmare till 14-22.

Men Ronja är aningens het och drar på sig sin tredje utvisning och det röda kortet åker upp framför näsan på henne och hon får vila på läktaren resten av matchen.

Skuru trummar på och får chansen att lufta bänken. Skuru visar sig vara för stora och tunga för att vi ska kunna stå emot, slutsiffrorna drar iväg till en 15-målsvinst för gästerna 16-31.

Även fast det blev förlust så kändes det som om man fick en positivare känsla efter den här matchen jämnfört med efter Västerås, här är det ingen som ger upp och alla drar sitt strå i stacken.

Kul även att se juniortjejen Hanna Tolstrup få göra sin elitseriedebut i den blåa tröjan! Efter att varit nervös och näst intill likblek innan matchen så går hon in och visar att hon har en lovande framtid, bara att kämpa vidare!

Matchens lirare blev Andrea Johansson som även stod för ”grej of the day”, ett desperat underarmsskott från halvdistans som överraskade Skurus målvakt och satt som en smäck i bortre krysset!  

/Linderoth

Klockan halv två denna söndag blåstes matchen igång av domarna Natascha Engberg och Alexandra Delle.

Rosaklädda CaperioTumba inledde målskyttet genom ett lurigt Sofia Wiberg-skott, men efter det dröjer det hela nio min innan Andrea Johansson kan göra CTDs andra mål på straff. Under denna period har VästeråsIrsta gjort mål fyra gånger var av en på straff.  Men efter att lagkapten Annica Bernesund-Johnsson gör det femte målet för VIF från linjen vaknar CTD till liv och gör fem raka mål, ställning 6-5. Emma Håkansson blir inbytt och gör tre viktiga mål, men när både Ronja Gustafsson och Viktoria Högström-Unell drar på sig utvisningar inom en kort period så får VIF möjligheten att käka upp det lilla försprång som hemmalaget jobbat fram, och genom slarv får de även chansen att gå om och det tar de vara på, halvtidsresultat 10-12.  

I andra halvlek presenterar sig Lina Karlsson på riktigt. I första halvlek har hon gjort fyra straffmål men nu visar hon även att hon kan i spelsituationer. VIFs  fem första mål i andra halvlek kommer ifrån en Lina som likt en gesäll springer ifrån moståndet och hon hinner göra två mål till innan hon får vila ut på bänken.

Tio minuter in i andra har avståndet vuxit till en nio måls ledning för gästerna och CTD lyckas inte producera något framåt vilket ger VIF möjlighet till lätta mål genom kontring.

Matchens präglas av tekniska fel, främst från CTDs håll men VIF bjuder även på några.

VIF luftar bänken och kontrollerar matchen resten av halvleken där CTD bara tillåts att göra sex mål bakom VIFs målvakter som båda två gör en bra match, hela tre straffräddningar och en i stolpen sammanlagt är värt att nämnas.

Målskyttar CTD: Andrea Johansson 5(2),  Emma Håkansson 4, Emelie Hildeby-Andersson 2, Ronja Gustafsson 2, Sofia Wiberg 2, Helena Molberg 1

Utv: Ronja Gustafsson 1x2 min, Viktoria Högström-Unell 1x2 min, Jozefine Granström 1x2min, Helena Molberg 1x2 min

Matchens lirare: Emelie Andersson-Hildeby

Målskyttar VästeråsIrsta: Lina Karlsson 11(5), Annica Bernesund-Johnsson 5, Elsa Pettersson 3, Sofia Hallin 3, Miranda Larsson 2, Gabriella Skogberg 2, Ellenor Åström 2, Emma Danielsson 1, Malin Lundqvist 1

Utv:  Elin Lindén 2x2min, Gabriella Skogberg 1x2min

Matchens Lirare: Lina Karlsson

Nästa match kommer även den gå på hemmaplan, då Skuru IK gäster oss.

Kom och titta på Stockholmsderby onsdag 24/10 kl. 19.00!